I can't see your feeling from over there...

Heeeeeeeeeeeeeeeeej !!

men herregud så dålig jag är på att blogga.. jag tror något drastiskt måste hända för att få min blogg lust att spinna iväg. Tex. en sjukskrivning på några veckor/månader så jag hinner samla ihop tillräckligt med inspiration och har tid att faktiskt göra något åt den då.

Nu springer jag bara omkring och småskvätter känner jag och kommer aldrig igång på riktigt. Det är ju inte roligt för någon det ;)

Igår blev jag traumatiserd iaf.
Jag åkte till Henrik och kom fram sent igår kväll, då var det bara lite soffhäng som gällde. Eller jag satt med datorn i knäet medan han tittade på Rambo 4.

Jag har försökt förklara för Henrik många många gånger att jag har väldigt svaga nerver och blir lätt otröstlig om jag får se något hemskt och otäckt, men jag tror inte det rikgtigt har tagits på allvar.
Mitt i mitt surfande hör jag ett jävla liv och jag tittar upp. Då är dom då som jag förstått i Burma och försöker hjälpa oskyldiga barn och familjer med medicin och div. skador när några gerilla millitärer bombar och störtar byn. Jag hänger inte med utan fastnar med blicken på rutan men när jag ser att saker och ting börjar spåra ur så får jag panik och skriker åt henrik att byta kanal. Han skrattar och tycker jag är rolig " men titta bort då gumman"
Men det är försent jag har PANIK och är nu otröstlig.
Allt hände så fort och dom verkligen plöjde ner alla människor, vuxna som barn och allt var så rått!
Men scenen som fick mig att vilja spy var när dem fick tag i 2 barn drog ner dom på backen, satte foten över deras ansikte, skjöt den en i mage och bröst och den andra använde dom kniven från geväret OM OCH OM IGEN för att ha ihjäl.

Så där sitter jag med händerna över ögonen och tummarna i öronen och skrikgrinar. Ni vet så där högt grin som man inte har grinat sedan man var barn när man tappade glassen i grus eller nått..
Henrik ser att det inte är skoj längre och knäpper över.. sedan sitter jag i shocktillstånd ett tag.. haha alldeles säkert överdrivet .. men jag kan inte, det går inte. Jag klarar inte av att se sånt där. Det är så hemskt att jag inte vet hur jag ska hantera det.... men det är bara för att man veeet att den där skiten händer ju på riktigt.. Jävla skit film !!!!

Idag är det lugnt igen, idag har jag inte en brinnande lust att åka till Burma och kriga längre.. inte så som igår iaf.

Nu sitter jag här och funderar på allt jag vill göra men inte kan medan Henrik är på fotbollsmatch ... what to doooo.
Tur att man inte äger en burk med färg längre, för det är vid sådan här tillfällen saker brukar hända..
White happens så att säga :)


Ha det bäst nu !

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0