Helg

Oj, nej men har "superbloggerskan som sprutproducerade 4 inlägg i timmen" inte skrivit nu på några dagar?!
Dock har jag haft ett par rätt så mysiga dagar, jag och Henrik (jag) har ju varit liiite mer kär än vad som hör till vanligheten och jag har väl mer eller mindre suttit fast på honom, funnits där bredvid liksom.. hela tiden. Jag vet inte vad det är med mig, jag tror det är ägglossning. Alltså är det inte mitt fel, det är en biologisk reaktion och min kropp vill para sig. Det är en djurisk instinkt, alltså inget jag kan råda över.
Vad gjorde vi i helgen då? Jo! Vi var ju till Ikea, och med oss följe dessa :)
HYLLIS Hylla IKEA Kan användas både inomhus och utomhus. Plastfötter på undersidan medföljer; skyddar golvet mot repor.
2 st zink hyllor till köket. Har fått en craving efter den industriella stilen nu. Jag förvånar då mig själv varenda gång jag köper med mig något hem.
VIKA CURRY Ben IKEA Skapa ett personligt bord; bordsskivor finns i flera olika storlekar och utföranden. Plastfötter; skyddar golvet mot repor.
Sen fick det bli 6 st sådana här också. Vi måste ta bort bockarna under det runda bordet och sätta dit dessa istället. Det blir mer praktiskt så. Men bockarna kommer till användning ändå dom, var ni inte oroliga! "mamma Marianne" har en plan.
Jag kanske borde berätta att våra smeknamn på varandra här hemma är "pappa Charles" och "mamma marianne" ....
Ja, jag vet. Jag håller med er!
Igår när jag kom hem så hade pappa Charles gjort mat till oss båda. Dukat fram och tänt en massa ljus. Helt underbart fint! Nu stannar jag kvar lite extra på jobbet med flit bara för det! Det är också roligt att se att när han ska göra mig glad genom att plocka undan, bädda, duka eller dylikt så gör han exakt så som han sett mig göra så många många gånger innan, haha apungen min ;)

Det är farligt



Att se sådana här bilder, speciellt för en impulsiv och inbillningssjuk människa som en annan är då är livsfarligt! Jag glömmer ofta bort att jag inte har något pigment, att min kropp faktiskt inte producerar melanin (det skydd som gör huden brun vid solning). Och det är oftast vid sådana här tillfällen när snyggheten själv har fått ett ansikte + en kropp. Då är det solariumet som gäller, hårförlängningar och div. hemmablekningar. Jag ska se ut som henne, jag ska "tänker jag för mig själv medan jag limmar dit ett tovigt, svintoaktigt, gulbrunt löshår.

Men jag är för gammal för att hålla på så där nu, jag måste hejda mig själv, tänka inom de realistiska ramarna och fråga mig själv;
-Emma?!
-Ja?!
-Väger du verkligen bara 48 kg?
-Nää....
Kommer du någonsin att väga 48 kg?
-Nä, men kanske 52, 53 någon dag! :)
-Emma... är du ärlig nu?
-Nää.... 
-Har du så där långt hår NU?
-Nä...
-kan du bli så där brun som henne?
-Nä....
Ska du verligen bli blond igen?? Efter allt slit att bli brunnett?
-Nääää............

Nä, dåså. Då taggar vi ner 13 hekto och ser till det vi faktiskt har ist, okej :)
- Okej .. tack Emma!
Ingen orsak Emma :)

en mysig avslutning

Det blev tacos á la Emma och Henrik, lax, tomat, lök, vitlök, paprika och baby spenatblad + lite kryddor (Henrik sitter här och säger att jag ska skriva "Henriks exeptionella kryddblandning") han är ju tyvärr, säger jag, lite väl in love i kryddor. Det finns inget han inte har grillkrydda på ... jag ger er en stund att registrera det ...
Det blev även en film dagen till ära, och jag fick som vanligt min vilja igenom.. När ska jag lära mig?! Jag kan inte välja en bra film! Jag går ju på skitsnacket på baksidan, jag har inget filter utan sväljer allt med hull och hår. "Henrik den här LÄR vi ju bara se, den blev hyllad i Cannes och allt, då måste den vara bra. Dom kan ju film  dom där, där borta". Sagt och gjort och både jag och Henrik satt i eftertexterna helt stum och lamslagna. Jag kände mig smått psykotisk, jag vet inte vad Henrik kände men det var inte bra. Inte bra alls.
Jätte bra skådespelarinsatser, dom kändes verkligen sjuk i huvudet på riktigt, bra jobbat där. Filmen heter Melancholia, med Kirsten Dunst, far och son Skarsgård, Kiefer Sutherland m.fl. OM jag inte missminer mig så spelade dom nog in filmen i Sverige också, och om jag inte missminner mig ännu mer så är väl regissören Lars Von Trier svensk? Ja jag vet, svaret är ett google tryck bort men jag orkar inte. Jag ska behålla det lilla vett jag har kvar till att skriva klart detta inlägg sen ska jag snusa på min pojkvän och mysa den sista kvarten som är kvar av alla hjärtans dag.
Som ni även ser på kortet så blev det en heeel del godis. Jag ser även på korten som Henrik knäppte idag att godis egentligen är det sista jag behöver. Går jag upp i vikt så går jag upp i ansiktet. Thats it! Inte vackert.
Jag hoppas innerligt att ni haft en herrans mysig alla hjärtans dag, för det har jag!
Kram från mig

Alla härtans dag, en dag jag tillägnar mänskligheten




Jag såg detta klipp för en stund sedan och jag blev golvad... Totalt golvad! Det finns inga ord kvar, allt är sagt och den vidrigaste och vackraste sidan av världen är visad..

Whitney - död

Jag känner att jag nästan tappar andan när jag hör från tv.n längre bort i rummet att Whitney Huston är död...
Vad surrealistiskt ... och varför jag tog åt mig så här är också märkligt, men jag känner för att gråta en skvätt. Hon har ju trots allt tillhört uppväxten på något vis.
Senast i veckan satt jag och youtuba låtar från både Whitney och Mariah Carey
Nä nu ska jag banne mig skvätta ifrån mig en stund...

Hemma med smärtor från underjorden

Ja och med underjorden menar jag nästet där satan kommer ifrån!
Jag är hemma idag, både jag och sambon är hemma idag.. då jag satt i duschen i cirka 2 timmar i natt och då han inte vågade lämna mig (han tror att jag ska drunkna i duschen) så satt han med mig hela tiden. Han tog med sig täcke, kuddar och en bok och slog läger haha. Finaste människa!
Jag gav upp efter 2 timmars skållhet dusch och ingen luft och gjorde ett försök till sömn. Men då tog smärtan en annan vändning, och denna smärta får jag inte varje månad det är bara en handfull gånger jag faktiskt fått ondare än skit ont. Den (smärtan) tar ett stort tag om HELA magen, ända upp i mellangärdet och trycker, kramar och ungefär som om någon skulle slå dig där får jag ingen luft under kramperna. Jag blir såklart rädd då jag tror att det är något som kommer explodera inne i mig och jag kommer dö av inre blödningar och skriker och grinar som en idiot!
Det är ungefär hur min natt sett ut. När jag väl vaknade av klockan imorse fanns det inte en chans att jag orkade upp. Jag är så öm i hela tjejmagen och det känns som om mina inälvor förstorats 5 ggr och nu slåss om platsen.
Jag hatar att vara hemma när det inte är helg. Jag kan liksom inte slappna av och känna att det är förtjänad ledighet utan går omkring med dåligt samvete över att jag inte gör mitt jobb.
I alla fall så har jag tagit tag i att kolla upp varför jag har så här ont varje månad vid röda veckan och pratade med läkare för några veckor sedan och det låter som att dom misstänker det jag misstänkt en lång tid nu. Så jag har fått remiss till en titthålsoperation om 2 månader ungefär... det ska bli så skönt att äntligen få det bekräftat vad jag redan vet. Att jag har Endometrios.
Jag bara vet det!

Dova pasteller

(bild lånad av Day Home)
Runt i kring blogg världen läser man om människor som skriker efter vår, värme och framförallt dova pasteller. Jag kan inget göra än att ryckas med. Jag med vill ha värme, sol, D-vitamin, sova med 1 täcke istället för 2 + en filt (det är bara 18 grader inne hos oss)
Jag har faktiskt gjort något som jag aldrig gjort förrut och det var att sortera ut köksskåpen efter säsong. Jag vet att man i andra områden av hemmet brukar göra det, men det kändes helt enkelt inte rätt att glåma in i köksskåpen varje dag och se allt rosa och blommigt. Så bort med det, nu håller vi oss till neutrala toner tills våren kommer intågande. Men som det ser ut kan mina rosa och blommiga koppar få vänta en säsong till, då jag är heeelt och komplett förälskad i dova pasteller. Blekta färger av alla nyanser.
Tills dess får man fortsätta med sina ljus dag som kväll, tänd brasa, flera koppar kaffe och en frukost
i värmande kulör :)
Verum hälsofil med smak av blåbär, fullkornsringar med hallon och sen lite kanel över det :)
Gött!

lördag kväll

Ja det blev varma mackor á la Henrik till kvällsmat. Snabbt och gott (älskar varma mackor)!
Nu är jag gräsänkling igen. Henrik och Foppa (Henriks kompis) är nu iväg och kollar på Anna Ternheim som spelar i Norrköping ikväll. Trevligt för dom :) Eller, Henrik följer ju bara med sin vän, själv trodde han att han skulle på Tove Styrke, han vet ju inte skillnaden haha.
Jag är inget fan jag heller. Sådan där musik blir alldeles för pretantiös för min smak. Mina fördomar säger att det sitter ett gäng människor runt ett bord där alla är väldigt kulturella. De dricker vin och vet mycket om vin också. Säkert från någon tågluffar resa dom gjorde för ett par år sedan och som dom planerar att göra igen. Killarna har långt hår och knut. De pratar om samhällsrelaterde ämnen och ingen utav dom äger en tv, alla läser böcker istället. De syr kanske sina egna kläder, främst tjejerna då. Ev. så jobbar de med kläder, i butik kanske.
Sedan i framtiden när dom får barn så döper dom sina barn till Trulls, Herman, Gösta och Bosse. Enligt mina fördomar är det dom som lyssnar på Ternheim. Samma grupp av människor som lyssnar på Veronica Maggio.
Alltså blir det roligare än Family Guy eller ?! Haha Steeewie.......
Nä, nu ska jag ner till pizzerian och köpa mer cola. Jag har fått dille på coca cola och jag måste ha ett par glas till, bara ett par glas till.

Veckan som gått

Det känns som 3 veckor i 1 vecka, lite som ett kinderägg. En kindervecka har det varit.
Fast utan överraskningsmomentet (fatta man ju).

Jag har haft en skön vecka, en tråkig vecka, en rolig vecka, en bråkig vecka och en frustrerande vecka!
mycket hinner hända på kort tid när man heter fröken Sundgren. Man kan då aldrig anklaga mig för att vara slentrian direkt! 

Relationen mellan mig och Henrik fick känna på ekorrhjulets krafter. Med det menar jag att jag tröttnade, och jag tröttnade med besked! Det ska ha ekat mellan husen på S:t Persgatan, och Henrik blev mycket varse om att jag var minst sagt missnöjd över hur vardagen tagit sin form sedan vi flyttade. Jag kunde inte ha det så här. Tacka vet jag stabilitet och rutiner, men det här var ju bara löjligt tänkte jag.

Det roliga med mig är att jag inte vet om att jag är missnöjd och bygger upp för ett kommande krig under tiden jag gör det. Det kommer oftast som en överraskning för mig med. Så där sitter vi… han som ett frågetecken och jag som 3 utropstecken in his face!!! När det gått så pass långt att jag faktiskt har suttit och surat i fåtöljen i några dygn då vet man att det oftast är försent för att göra något åt, då är det bara att spänna fast sig för snart blir det åka av. Jag är som en vulkan… det ”poffas” upp små rökmoln här och där bara för att ge varsel om att helvetet brakar lös snart. Och rökmolnen är oftast blickar som visar att det snart blir synd om honom.

Nu pratar vi om att det har gått kanske 3 dagar sedan vår "smekmånads tid" så stackaren har nog inte fullt ut hängt med i min sväng och i små tappra ögonblick närmar han sig mig för att ge mig en kram eller en puss... någonstans… i mitt bortvända ansikte… På örat landar den…


Sen är det bara att vänta … dagar av tystnad och förskräcklig stämning infinner sig… tills en kväll vid middagsbordet då Henrik råkar tugga fel. JÄVLAR!!! Nu ska han NEEER!!! Ett hav av ordbajs kommer ur min mun och jag kan inte göra något för att förhindra det. Jag är hemsk, jag är elak och jag är främst ”jag förtjänar stryk” spydig! Det hade väl endå varit en sak om man hade stannat vid att vara saklig och respektfull medan man bråkade med sin andra hälft. Men neej, nej inte jag! Jag skriker efter varje mening att ”allt är tillåtet när det är krig Henrik”.


Jag märkte dessutom av vissa kulturkrockar nu medan jag verbalt ”plocka ner” min kille. Jag uttryckte mig att han måste vara totalt talanglös vid något tillfälle, då han i sin tur tar det väldigt bokstavligt och inte ALLS uppskattar att jag säger att han inte har någon talang. Han sätter ett P för min terrorism och krigsmarsch på direkten, och där var mig herravälde över.
Han lät mig alltså slå mig trött och sen när han tyckte att nog var nog då behövdes det inte mycket för att göra mig skit i byxan. Jag lugnade ner mig och sen var allt bra igen. Det som behövdes sägas var ute i det fria och vi lärde oss något av detta.
Jag; att saker går att ändra på och göra bättre bara man pratar om det och att båda förstår varför det behövs andras på.
Han; att jag är smått psykist instabil.
Vi har ändrat våra vardagliga mönster och nu är jag lyckligare än innan… tänka sig.

Det tar på krafterna att få ett totalt sammanbrott och jag har inte haft många stunder över till något mer an att ta mig till arbete, stoppa mat i min mun och sköta hygienen …


Sovrum


Detta är vad jag kan bjuda på i form av någon slags överblick av ett rum. Alla rum är mer eller mindre katastrofala. Ingenting är gjort egentligen. Inget rum är klart. Man väntar på den där dagen, ni vet. Den där Dagen som man säger att man ska göra allt det man inte orkar just då. Men den dagen tycks aldrig dyka upp.
All kraftansträngning går åt till att ta sig upp och iväg till arbetet. Sen hem och peta i sig någon mat. När man är klar med dom bestyren, ja se där då var klockan 9 på kvällen och kvällsrutinerna tar fart. "men i helgen, DÅ" nej, det blir aldrig så. Nä nu får det vara så här tills vi bott in oss. Tänker inte fara iväg och tokhandla en massa som i slutändan inte blir använt ändå. Så gör jag JÄMT: But no more :)
Ja, i och med att min nya kamera ligger i spillror på något Shenker kontor i Sverige är mina kort knäppta med min -37 megapixlars stenålders mobil blir kvaliten till vad den blir, så håll till godo!
Imorgon far jga till Gävle. GUD så jag längtar! Jag har kommit att uppskatta vänner och Gävle på ett sätt jag aldrig gjort förr. Jag blir gråtmild bara jag tänker på dem... Och det blir väldigt tydligt hur vänner som jag inte haft så mycket kontakt med på slutet, hur mycket de faktiskt betyder för mig! Vänner är bäst, vad skulle man göra utan sina vänner!? Och jag har några utav dem bästa som finns och så är det bara! <3

Det här med att skratta åt sina egna skämt

Det har jag alltid varit expert på. Jag är hon som ska berätta ett skämt, en rolig händelse om så vill och skrattar sig igenom hela berättelsen. Så pass att allt blir osammanhängande för lyssnarna som väntar på att det ska bli roligt någon gång. Men det blir aldrig så.

Nu är de så att jag tagit det här till en ny nivå. Jag drömde att jag var och hälsade på mitt gamla jobb, och där bjuds det alltid på skratt, hysteriska skratt! Där var jag i alla fall, vid lunchtid och vi satt och spelade sällskapsspel. Humöret är på topp och jag riktigt känner hur glad jag är av att vara tillbaka. Jag vänder mig mot Ann-Charlotte och säger något internt antar jag, och jätte roligt (enligt mig) minns inte vad jag sa. Men jag menade att vara rolig i drömmen och rolig det tyckte jag att det var. För jag sätter igång och gapar för full hals och det yttrar sig på det sätt att jag även häver ur mig ljud på riktigt och väcker både mig själv och Henrik som är livrädd och frågar vad som är så roligt.


Lax med färsk pasta

Färsk pasta blir ju så mycket godare än vanlig pasta tycker jag. Härom kvällen åt vi lax i grädde med grönsaker och pasta. Super gott!
I morgon ska jag prova på varm smörgåstårta. En kvinna på jobbet gick i pension förra veckan och bjöd på det. Hade aldrig hört talas om det innan, men GOTT var det. Dock kommer inte jag använda mig utav bacon eller svamp. Det måste ju kunna gå att göra med vilken fyllning och röra som helst egentligen.
Mumma :)

Alltså, det här händer inte!

Detta var mailet vi möttes av idag.

"Hejsan,


Jag var tidigare idag på Schenkers kontor och skulle väga paketet, och självklart tappades den så att objektivet lossnade från kameran.
Det var de på Schenker som lyckades tappa den och de ska betala för skadan om den inte går att laga.
Jag kan bara beklaga att det här hände, den har ju garanti kvar men jag tror inte att det här går på garantin.
Om du fortfarande är intresserad om den går att laga finns den kvar. Annars kan jag inget annat än be om ursäkt att nåt sådant sker.

Beklagar ännu en gång.
/Tony"

Neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej!!! Nej, nej, nej. det här får inte hända! HUR kan detta hända?

jaja, positivt är väl det att jag inte hann betala något i alla fall... po si tivt
*djuuuuuup suck, axel ryck och hängläpp*

Spanish Guitar

Men OJ oj! vilken trip längs memorie lane hörni. Jag blir ju nästan kär på nytt, och det i en kille som heter Mikael Lindqvist. Ni förstår att den här låten gick på repeat i ett helt år när jag skulle sova, tror det var i 8.an.
Jo jag var ju så där mysigt kär.. fast på håll! Jag måste erkänna att jag hade mer skills på att dejta och vara "svår nog" på den tiden. Jag trivdes mer att suga på karamellen och tänka på killen ifråga när jag kom hem i stället. Att stå framför spegeln och planera en klädsel till morgondagen, vad man skulle säga och göra. Vart man skulle gå på rasten osv. Det var en magisk tid det där,  högstadiet. För vissa förstår jag att det inte var så magiskt ... men jag var nog som lyckligast då!
Det blev för övrigt jag och Micke tillslut. I ungefär 5 sekunder. Jag visste att han var ökänd för att vara en förhållande kille, han var bara 14,15 år men hade ändå hunnit med 2 st 1 års förhållanden. Det var en livstid på den tiden.
Så när han efter månader av flirt frågar mig på Metro, byns ungdomsgård, om jag vill följa med till biljardrummet fick jag råpanik. Neeeeej, jag vill ju fortsätta flirta och tänka på dig kvällarna bara, tänkte jag!
Jag kommer ihåg hur han satte sig i en soffa och saxade min hand med sin och då visste jag, drar inte jag nu då är vi ihop och nä, det fick ju inte hända. Svinig som jag tydligen var sa jag att jag skulle hämta något och drog som en avlöning hem. Och 2 månader senare var han och Sara Andersson tillsammans och det var dom i ja, jag tror det höll gott och väl 1,5 år! Jag bande väg för deras lycka .... eller nått
Ja, det var lite minnen från denna låt det. Goda tider. Vill tillbaka=)

Kalender 2012

En vit fickkalender för 2012, perekt! 49:- om jag inte missminner mig. Från Claes Ohlson, kan ni tänka er. Känns som att jag upprepar mig själv. "Claes ohlson, Claes Ohlson"! Bare with me ;)






2 kameror rikare

 


Så där ja! Då var man 2 kameror rikare :) En tillsynes snygg retro kamera till Henrik samt en nyare Nikon till mig själv, åh så skojj det ska bli!
Men med tanke på min historik så ska jag definitivt inte ropa hej förrän brevbäraren står vid dörren! Har en mindre ljus historia med näthandel, men jag tycks liksom aldrig lära mig heller... nu HOPPAS jag att detta är seriösa säljare och att jag och Henrik faktiskt får våra nyvunna kameror :)
Tänk så mycket roligare fotoknäppning lär bli. Och så mycket finare kort vi lär få.
Vi som även sagt att vi ska framkalla kort och sätta i album. Personligen så tycker jag att det är så mycket mysigare att sätta sig för att bläddra igenom ett vanligt fotoalbum än ett digitalt på datorn.
Nu som sagt håller vi bara tummarna på att kamrorna kommer hem till oss :)

JAAA!

Uppd. Vi vann! :D Kameran är vår! Jäklar vad ihärdig jag var. Vi la en gräns för just den här kameran att den inte fick kosta oss mer än 500 kr (inkl. frakt) och det är precis vad vi lyckades med, med några ören över dessutom :)
Nu ska vi se hur det går för vårt andra bud. En Nikon D40. Den här auktion är klar vid 19.35 ikväll.
En kamera till Henrik och en till mig, då kan vi ju sitta och knäppa på varandra hahaha när vi sitter kring det löjligt stora bordet och mer eller mindre skriker till varandra för att höra och höras. Jag har ju föreslagit walkie talkies, men Henrik är osäker på om de säljer sådana nu för tiden ....

Klicka för att stänga fönstret


Nu kör vi!

 

Jag och Henrik är sugna på systemkamera vi med. Eller det har ju jag varit länge, men ekonomin har inte rått för en.

Först och främst så vill vi ha en modern vanlig kamera en  Nikon eller Canon. Men sen så är vi ju hemskt sugen på en lite mer retro också. Tror att det kan bli en hel del charmiga kort med en sådan. Så idag fann vi en sådan på Tradera och nu budas det för fullt. Än har vi högsta bud och det är 10 min kvar, håll tummarna!!!


Go simpel

Ibland är helt enkelt det enklaste det som är snyggaste. Precis när jag är på väg att ge mig hän, klänningar, söta kjolar massa bling och pumps i olika slag hittar jag denna bild och jag känner mig direkt som hemma. Mer sånt här nu :) Måste bara bli av med pukerna, för jag har en aaaning större än bruden på bilden.

 

Jag förstår inte det, ska inte brösten också sluta växa vid en speciell tidpunkt i en kvinnas liv? Mina fortsätter och fortsätter och fortsätter!

Självklart, när jag tillhör dem tjejerna som tycker att det är vackert med små bröst.

Sist jag köpte BH fick jag då minsan åka hem med en 85C.. the biggest yet. Jag har sett framtiden (mormor, mostrar och mamma) och den är inte vecker!


Tufft

Vad jag önskar att jag hade ordets gåva. Då hade jag skrivit perfekta texter som målade upp precis hur jag mår nu. men det blir inte perfekt det blir bara jag ...
Jag är rädd ibland att jag är så pass sjuk eller skadad att jag behöver hjälp, kanske profissionell då jag har blivit lite utav en expert på att mörka djupt liggande känslor och problem att jag själv inte märker av dem längre. Men ibland så kommer dem upp och jag känner just hur ont jag egentligen har.
Nostalgi för mig är lika med smärta och tunga bedövande känslor! Det kan vara en film, en låt, en lukt ja vad som helst som får något att bubbla upp till ytan och jag minns exakt hur någonting var i ett ögonblick för 20 år sedan. Jag blir SÅ ledsen och det enda jag vill göra är att vrida tillbaka klockan och återvända...
Det började en film nyss, Patch Adams och i ett ögonblick var jag tillbaka i mitt nattlinne, sittandes på den ihopfällda sängen i Lenas vardagsrum. Det luktar kaffe och snön yr ytanför fönstret. Det är ljust ute och det är söndag. Söndag... den värsta dagen av alla dagar. Söndagar betydde hemresa, lämna Lena och Söderhamn.
När jag växte upp var det de enda jag och Jenny ville. Stanna kvar i Söderhamn för alltid, hos Lena och Perra. För mig som kommit mer överrens mer släkten betydde det att jag fick vara med dem också. Allt förutom att åka hem, hem till mamma och vem det nu än kunde vara, det ändrades rätt frekvent.
3 sekunder av en film som är så fin och så bra betyder tortyr för mig. är det inte märkligt.. men jag vägrar knäppa över så jag får ta pauser ibland när det blir för tungt över bröstet. Då ställer jag mig i burspråket, tittar ut över torget på alla männsikor och tappar bort mig i dem och i deras liv som  jag föreställer mig.
Det blev ett mindre roligt inlägg nu, men detta är också en del av mitt liv. det är så här det ser ut tyvärr. Även solen har sina fläckar så att säga :)



Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0